Muntliga presentationer med hjälp av retorik
Retorik: konsten att presentera övertygande
När du ska presentera muntligt är det bra att känna till grunderna i retorik. I den här delen av guiden får du läsa mer om:
- Tre sätt att övertyga en publik på
- Partesmodellen - planera din presentation
- Olika sätt att disponera en presentation
- Ingenjörspresentationer - ett material speciellt för dig som studerar till ingenjör
Tre sätt att övertyga en publik på
Aristoteles (384 f.Kr. – 322 f.Kr.) var en grekisk filosof och vetenskapsman, och är ett av de viktigaste namnen inom retoriken. Han talade om de tre sätten att övertyga en publik, nämligen etos, logos och patos.
Etos
Etos handlar om talarens personlighet, karaktär, eller “image”. Målet är att framstå som trovärdig och tillförlitlig. De du presentera för behöver redan under din inledning få tänka att du verkar veta vad du pratar om, för att vilja fortsätta lyssna. Så hur får du publiken att lyssna på och lita på dig? Ett sätt är att vara väl förberedd, att du kan ditt ämne och att du har övat på presentationen många gånger (och tagit tid). Du kan också tänka på att förklara de fackuttryck som du använder, och att du kan ge exempel. Det är också bra att nämna de källor du har hittat din information i. Etos kan också handla om att du skapar en vi-känsla i rummet. Vad har du och publiken gemensamt? Kan du nämna det?
Logos
Logos handlar om logik och att övertyga publikens hjärnor. Fundera på vad du vill att åhörarna ska tänka om det du presenterar och fokusera på deras hjärnor under huvuddelen av din presentation. Det kan till exempel handla om att motivera de val du har gjort och att ge konkreta exempel som gör det lättare för dina åhörare att förstå. Har du ett påstående, en tes som du driver så behöver du också ha argument som stöd. Motivera också genom att nämna källor precis som du gör när du skriver, fast inte enligt ett referenssystem. Du kan till exempel säga ”i en rapport från internetstiftelsen, Svenskarna och internet, från 2020 framgår att …”
Bilder, till exempel diagram, kan hjälpa publiken att förstå, men du behöver också förklara för dem vad de tittar på. Kanske behöver du peka på olika delar av diagrammet, eller animera för att det ska bli tydligt.
Patos
Patos handlar om känslor, både dina och publikens. Du vill att åhörarna ska känna att du är engagerad i ditt ämne och att de också ska bli engagerade. Känslor kan du skapa till exempel genom berättelser och det är också en styrka om du själv kan visa de känslor som du försöker väcka hos publiken, t.ex. hopp eller glädje, eller en känsla av att vilja vara med och förändra något!
Partesmodellen - planera din presentation: förberedelser, genomförande och utvärdering
En vanlig retorisk modell för att planera ett tal (eller en text) är den klassiska Partesmodellen. Från början innehöll den fem steg (steg 2-6 nedan), men har sedan utökats med ytterligare två steg. Genom att följa modellen ser du till att du inte har glömt något viktigt i din presentation.
Partesmodellen
- Intellectio – förstå sammanhanget
- Inventio – inventera ditt ämne
- Dispositio – disponera ditt innehåll
- Elocutio – formulera i ord
- Memoria – öva och ta tid
- Actio – framför presentationen
- Emendatio - utvärdera din presentation
Nedan följer en genomgång av vad de olika stegen innebär.
1. Intellectio - förstå sammanhanget
Syfte
Först behöver du bli klar över varför du presenterar (syftet med din presentation); ska du till exempel informera, instruera eller argumentera för något?
Mottagare
Du behöver också ha tänkt igenom vilka mottagarna är. Ett sätt är att använda akronymen FAMN (förväntningar, attityd, motivation och nytta).
- Vad förväntar sig mottagarna av dig?
- Vilken är deras attityd? (Det är skillnad på att tala om nya satsningar och att informera om nedskärningar på ett företag, till exempel!)
- Hur motiverade är de som lyssnar; har de kommit frivilligt eller är de beordrade att vara med?
- Vilken nytta kan mottagarna ha av din presentation?
Fundera även på mottagarnas kunskapsnivå: vilka ord behöver du förklara, hur mycket detaljer kan de följa med i?
2. Inventio - inventera ditt ämne
Frågeorden när, var, hur, vem/vilka, vad och varför kan användas för att formulera frågor om ditt ämne, till exempel:
- Vilka påverkas av systemförändringen/den nya läroplanen?
- När ska implementeringen vara genomförd?
- Vilka är nyheterna i den nya planen?
- Hur genomförs uppgraderingen?
- Varför använde du just den metoden?
- Vad är din rekommendation?
Du kan också använda frågan: med hjälp av vad, för att hitta innehåll till din presentation.
Argumentation
Är syftet med din presentation att argumentera, kan du också i denna fas leta efter argument, både för och emot. Argument hittar du genom att formulera frågorna varför/varför inte + tesen. Om du till exempel ska argumentera för tesen: Sverige behöver kärnkraft, ställer du dig frågorna: Varför behöver Sverige kärnkraft? och Varför behöver Sverige inte kärnkraft?, för att hitta argument som du kan använda och motargument som du kan bemöta.
3. Dispositio - disponera ditt innehåll
Ett vanligt upplägg är:
Inledning
Fånga intresset, presentera dig själv och vad du ska prata om
Huvuddel
Gå igenom det du vill förmedla i till exempel kronologisk, eller tematisk ordning. Tänk på hur du går från en del till en annan.
Avslutning
Signalera att din presentation snart är slut med ord som: avslutningsvis, eller sammanfattningsvis. Gör en kort sammanfattning. Upprepa din huvudpoäng. Knyt ihop presentationen.
Frågestund
Var beredd på att svara på frågor.
Fler tips om hur du disponerar din presentation hittar du här.
4. Elocutio - formulera i ord
Fackuttryck och förkortningar
Fundera på vilka ord och förkortningar som du behöver förklara för att mottagarna ska förstå.
Övergångar
Hjälp publiken att följa med i din presentation med hjälp av uttryck som:Till att börja med …, För det första … för det andra … för det tredje …, Då går vi vidare till …, Sist kan vi titta lite närmare på …
Exempel, liknelser och jämförelser
Vilka exempel, liknelser eller jämförelser kan du använda för att hjälpa publiken att förstå? När man talar om hur snabbt regnskogen avverkas så använder man till exempel ofta uttryck som: Varje minut försvinner en areal som motsvarar ungefär 35 fotbollsplaner.
Upprepningar
Muntliga presentationer skiljer sig från texter bland annat genom att publiken inte kan ”gå tillbaka” i i muntliga presentationer, medan en läsare kan läsa om en text hur många gånger som helst. Därför är det bra att upprepa det man vill att publiken ska minnas.
Ord och namn som är svåra att uttala
Se till att ta reda på hur ord och namn uttalas. Hur ord uttalas hittar du i Svenska Akademiens Svensk ordbok.
5. Memoria - öva och ta tid
Trovärdighet
För att publiken ska uppleva dig som trovärdig gäller det att du har övat på din presentation. Gå igenom den flera gånger och ta tid. Be gärna någon vara publik när du övar också.
Manus
I ditt manus kan du skriva ner hela inledningen och avslutningen, eftersom start och slut är extra viktiga för helhetsintrycket. Huvuddelen kan du ha i stolpform, för att inte riskera att fastna med blicken i ditt manus hela presentationen. Använd gärna manuskort i storlek A5 eller A6, av tjockare papper. Det ser proffsigt ut.
6. Actio - framför presentationen
Kroppen
Stå stadigt, ta gärna ett steg fram mot publiken, lås inte armarna och kom ihåg att le!
Stöd
Använder du till exempel en Powerpoint-presentation, se då över att den är korrekturläst, att det inte är för mycket text, att de tabeller, diagram, foton med mera som används är tydliga och att du förklarar dem för publiken.
Gruppresentation
Kom ihåg att fördela tiden jämnt mellan talarna och att alla ska se engagerade ut hela tiden. Växla gärna talare då och då för publikens skull. För att signalera övergångar mellan talare kan ni använda fraser som: Metoden ska Rebecka berätta mer om nu …, eller också ställa en fråga som nästa talare svarar på: Vad är då det viktigaste vi tar med oss från detta projekt, Anders?
7. Emendatio - utvärdera din presentation
Gå igenom vad du är nöjd med och vad du skulle vilja ändra om du fick presentera en gång till. Spara detta i ett dokument, så att du kan titta igenom nästa gång det är dags att presentera. Om det är möjligt kan du också be mottagarna utvärdera.